så här får det bli... EVIL
Fin dag
Är så trött på att vara snäll, positiv, finnas till hands, försöka få andra att må bra hela jävla tiden!
Idag har jag kommit till en gräns....
Nu börjar jag bli fed up på det här...
Från och med nu ska jag bli som de flesta andra, skita i vad folk tycker, inte finnas till hands, inte
göra så att andra i min omgivning mår bra, för det enda man får (med vissa undantag) är diss, diss, diss och åter diss...
Nog!
A
Låt
Dagens ord....
Jag är ful
Jag har tråkigt
Jag känner det som att det är helt hopplöst
Jag funderar på lösningar
Jag är trött på ansvar
Spännande....
Politiker gillar att snacka (ja det var ju nytt haha)
angående vad göra åt det som händer i Malmö och Uppsala där de stackars ungdomarna har det så
tråkigt och kallt så att man måste tända eld på bilar för att värma sig... Skulle vara intressant och veta
hur mycket blöjor som går åt på nätterna där när vederbörande ungdomar sen sover på natten. Ni vet... lek inte med elden för då kissar man i sängen. Och gapa och skrika om att poliserna är såååå dumma och elaka för att dom tog i. Vad vill dom att polisen ska göra? Stå och titta på med en kopp kaffe och heja på eller??
Ja lilla Pelle, vi tycker att det är helt okej att du eldar upp den här bilen förstår du.. eftersom du inte har något annat att göra/har dåligt självförtroende/vill vara en i gänget/vara bäst/vara tuffast/har elaka föräldrar/har inga föräldrar/inte har någon som förstår/inte kan sätta sig in i hur det är.... osv i all oändlighet.
Sen är det tufft att slå ner en och annan människa oxå, det har man ju sett på tv/youtube/film/kompisen berättade hur han/hon gjorde i fredags med nåt jävla pucko som inte hade cigg/pengar/mobil att låna ut. Och straffet för det verkar ju vara att få pannbenet insparkat/pistolmynning i tinningen/kniv i magen bara för att man var så jävla dum och ful och äcklig samt på fel plats.
Då kommer politikerna på att då ska man prata!
Ja visst, och vart kommer vi då? Inte nånstans faktiskt har det ju visat sig. Det som krävs är väl iaf lite mer än att prata. Kanske lite fler fritidsgårdar med lite mer personal och nu pratar vi inte bara pedagoger/socionomer/högskoleutbildade-i-annat-som-har-med-barn-och-ungdomar-att-göra. Utan vanligt folk som har varit där dessa barn och ungdomar är idag. I det hopplösa... där det inte finns nån ljusning... där det inte räcker med att få höra att bara du pluggar.... sätter andra kinden till.... tror på dig själv.... du är bra som du är osv. Det skiter man väl i om man inte kan se längre fram än vart man ska sova inatt... undrar om farsan är sur/arg/grinig/full/glad... om man kanske ska få en sur blick/ingen blick... att ingen bryr sig om man lever eller är död eftersom man ändå är så jävla värdelös för att man inte har G/VG/MVG i alla ämnen i skolan... dåligt läshuvud och inte förstår vad som står/inte kan förstå meningen med roten-ur-9/procent eller vad man måste kunna för att bli nånting överhuvudtaget.
Så nu pratar vi då.... brinner bilarna/förskolorna/skolorna inte då? Ingen människa blir utsatt för något som helst våld mer? Alla tycker om varandra för vad/vem/hur dom är? Alla blir lika värda överallt/hur som helst/när som helst? Alla kommer att klara sig på sina löner/sjukersättningar/socialbidrag och vad man nu kan tänka sig få i pengaväg? Ingen kommer någonsin mer ge sig på sina barn pga frustration/irritation/hjälplöshet/agressivitet för alla kommer att ha det så bra så ingen kommer någonsin mer behöva tända eld på bilar/förskolor/skolor för alla kommer att ha jobb/gå i skolan/vara pensionär utan problem.
Skulle inte tro det men vad vet väl jag? Jag är ju bara en vanlig människa, inte mycket värd alls faktiskt om man ska vara ärlig. Jo än så länge.... för jag har ju jobb alltså tillför jag något bra, men jag har bara 2-årigt gymnasium i utbildning (njääääää det vetifan om det var så bra), 3-barnsmamma (huvvaligen slösar bort skattebetalarnas pengar på barnbidrag ujujuj), men jag jobbar ju så därför ÄR jag, och det tycker jag är ganska tragiskt att det ska vara så.
Men vi kan väl prata om saken....
Natt natt
Anki
Sjukt kul....
Solen lyser och jag är inne hur sjukt är inte det?! Men har ingen lust så då blir det inte. Har diskat, städat, tvättat och nu sitter jag här. Rätt skönt det oxå. Men man får ju dåligt samvete när solen lyser äntligen. Äh, solen lyser säkert nån mer gång så det blir nog bra med det oxå.
Tjingeling
Anki
Man blir ju beklämd
Man undrar egentligen hur svårt det är att vara människa?? Väldigt svårt visar det sig ju....
Jag är uppfostrad att behandla andra som du vill bli behandlad själv. Och då gör jag det och det är inte svårt. Jag vill mötas av leenden, gladhet, positivitet osv. Alltså ger jag det av mig själv. Men hur gör då de människor som ger ilska, surhet, negativitet? Vill dom bli behandlade så eller har dom endast mött sådant i sitt liv? Och aldrig känt den varma känslan av ett leende, glada människor? Ja inte vet jag, men jag antar att det måste vara så. Eftersom jag vill bli behandlad som jag behandlar andra så måste jag ju anta att dessa människor vill ha det så. Men jag vill inte det. Alltså gör jag inte det.
Satt och läste om Baby P (lilla 2-åringen som blev svårt misshandlad och torterad av sin mamma, styvfar samt en person till, förra vintern). Försökte tänka mig in i hur man kan göra allt detta som dom gjorde med den lilla killen. Men hjärnan sa ifrån långt innan jag kom dit... det är för mig helt ofattbart, vidrigt. Visst blir jag förbannad och vill slå så hårt jag nånsin kan när mina barn har retat mig i alldeles för lång tid, men inte bryts det någon ryggrad, en massa benbrott, krossår, blod ur öron, näsa och jag vet inte vad. Och hur jag än läser om denna stackars pojke så hittar jag inget svar på varför dessa tre patetiska, ryggradslösa människor gjorde det där. Var ska man som 2-åring vara trygg? Hos sina föräldrar är ju egentligen det givna svaret, man kan ju bara försöka förstå hur han kände sig. Och alla andra som kanske inte blir lika utsatta som han blev. Men som ändå inte för sitt liv kan förstå vad dom har gjort för fel...
Nej nu blev det här snurrigt, jag blir bara förbannad på det här.
Ta hand om varandra.
Natt natt
Sweet dreams
Anki
Ett j*vla sätt är vad det är!
Nu är jag arg! Arg som ett bi faktiskt eller riktigt j*vla asförbannad är ett annat uttryck som går bra i detta
sammanhang.
Jag är smal, inte väldigt smal, men smal. Väger inte mycket alls men lagom för mig, jag äter minst 3 mål mat om dagen och däremellan lite till. Men jag är fortfarande smal. Och det är något märkligt med att vara smal, helt otroligt vad människor kan ta sig friheter när man träffar smala människor.
- Men guuuuuuuuuuuuuud vad smal du är!! Äter du ordentligt verkligen?
- Ehhh.... ja?!
-Är du verkligen säker på det? Att du äter? För du blir ju bara smalare för varje gång jag ser dig!! Du måste äta mer förstår du väl!! En massa fett och tårtor och grejer måste du äta för du är ju så himla smal!!
Alltså vad är det med folk?? Vad är det som ger rätten att ge sig på smala människor på det sättet? Ska vi smala människor som nu faktist äter fast det inte syns på oss och inte har ätstörningar eller nåt annat än att fettet inte stannar på oss ta oss samma rätt att ge oss på tjocka människor??
Exempel:
- Men guuuuuuuuuuuuuuud vad tjock du är!! Hur mycket äter du egentligen?
- Ehhh..... jaha....
- Du måste verkligen tänka på vad du stoppar i dig! För du blir ju bara tjockare för varje gång jag ser dig!! Du måste äta mindre förstår du väl!! Det finns ju så mycket dieter nu för tiden för dig som är så tjock!!
Vad hade hänt då tror ni där ute? Ett jävla ramaskri för man får inte vara elak mot tjocka men det är helt ok och vara det mot smala och det i tron om att det bara är i ren välmening.
Säger bara en sak om det: BULLSHIT!!
Anki
En ny blodcentral
grunden.
Dagens ord: Champagne!!
Natt natt
Sweet dreams
Anki