ankiec

Det är inte lätt när det blir snöstorm i Stockholm. Pendeltågen havererar pga frusna växlar, vagnfel, dörrfel, signalfel och sen har vi förstås snösjok som ramlar ner på ledningarna.  Ja en himla massa fel blir det. Sen efter en längre tids försök att ta sig till jobbet så kommer man till busshållplatsen för att komma sista biten ja då kommer det ingen buss. För det är ju jääääättemycket snö på gatorna och bussen halkar omkring och bilarna likaså och det blir bara en himla röra av alltihop. Sen på kvällen när man ska hem ja då är det timmeslånga förseningar på pendeltågen igen. Det där med pendeltågstider är för mig en gåta. Iallafall när dom är försenade.
Exempelvis: avgången 19.10 blir 30 minuter försenad och efter ett tag så blir den 60 minuter försenad, men mitt i alltihop så kommer tåget som skulle gå efter det första tåget 3 minuter försent och kommer istället före det första tåget. Man undrar ju vart det första tåget egentligen tog vägen? Åkte det in på något sidospår och tog en fika i kylan för att sen komma fram igen? Märkligt det där. Ja det är många saker att fundera på i livet....

Hoppas bara att snön får ligga kvar nu över jul så att det blir lite som när man var liten och hade såna här jular. Det var så himla mysigt med allt det vita och knarret under skorna när man var ute och gick.

Imorgon ska jag till Höstacken och gulla lite innan helgen för att sen åka till Högkvarteret och fortsätta gulla med folket. Lite mat på eftermiddagen efter jobbet och kanske en svängom på kvällen. Vem vet?

Ta hand om varandra

Anki

Vill bara meddela att tung bok och höger fot inte hör ihop....

Fick en tung bok, såklart med kanten först, rakt ner på min högra fot idag på dagen. Och satan i gatan vad det gjorde ont! Sen blev det inte mer med det. Knappt ett blåmärke. Vid 19-tiden så började det mola lite lätt i foten, vid 20 så gjorde det så ont så jag mådde illa. Vid 22.30 så kom jag på att jag hade ju diklofenak kvar sen gallstensbesvären. Så det intog jag och nu känns livet rätt behagligt, kan röra på foten, fast inte smärtfritt men jag behöver inte ta mig fram på kryckorna som Thomas letade fram åt mig ur klädkammaren. Får se hur länge diklon håller i sig. Kanske man kan få sova inatt ändå. Om det är lika jävligt i morgon så lär det bli akuten ett gäng timmar.

Nu hålls tummarna här så att det bara var en tillfällig sinnesförvirring i foten.

Sov gott och ta hand om varandra.